OM SKYDDSOMBUD
Vad är ett skyddsombud?
Skyddsombud, eller arbetsmiljöombud som de också kallas, representerar arbetstagarna i förhållande till sin arbetsgivare när det gäller arbetsmiljö. Arbetsgivare och arbetstagare ska enligt arbetsmiljölagen (AML) samverka för att skapa en god arbetsmiljö och det framgår i AML att skyddsombudet är arbetstagarnas valda ombud i arbetsmiljöfrågor.
När det sker förändringar som är av betydelse för arbetsmiljön så ska skyddsombuden involveras i dessa och vanliga uppgifter för ett skyddsombud är att delta i planering av nya lokaler eller ändringar av befintliga. Ska det införas nya rutiner, nya undersökningsmetoder eller om riskbedömningar och handlingsplaner ska tas fram så ska skyddsombuden vara delaktiga i det. I princip allt som rör arbetsmiljöarbetet är en fråga för skyddsombuden.
Ett skyddsombud får aldrig förhindras från att fullgöra sina uppgifter, det framgår i AML och förtroendemannalagen (FML). Bryter arbetsgivaren mot reglerna i dessa lagar kan man bli skyldig att betala ekonomisk eller allmänt skadestånd.
Kräva åtgärder
Som skyddsombud har man rätt att kräva åtgärder av arbetsgivaren vid eventuella brister i arbetsmiljön. Om det förekommer att arbetsgivaren inte inom rimlig tid lämnar ett besked om vilka åtgärder som ska vidtas kan skyddsombudet vända sig till Arbetsmiljöverket. Detta framgår i 6:6 a § AML. Ett lokalt skyddsombud kan dock enbart begära åtgärder inom det egna skyddsområdet. I och med detta behöver företaget därför få information om vilket skyddsområde som ansvar för vilket skyddsområde.
Vid omedelbar och allvarlig fara för en anställds liv och hälsa har även skyddsombudet möjlighet att lägga ett skyddsombudstopp. Detta innebär att skyddsombudet har rätt att stoppa ett arbete även av inhyrd arbetskraft.
Som skyddsombud har man också rätt att begära åtgärder om arbetsgivaren inte följer arbetstidslagens bestämmelser om exempelvis mertid, nödfallsövertid och extra övertid. Detta gäller endast om arbetstidslagens regler inte ersätts av kollektivavtal. Då är det fackliga organisationerna och arbetsgivaren som ska bevaka at avtalet följs.
Skyddsombud har tystnadsplikt enligt AML.
Tystnadsplikten gäller även för personer som deltar i arbeten med anpassnings- och rehabiliteringsärenden. Grundregeln är enkel, man får inte lämna vidare information som kan skada arbetsgivaren eller den anställde.
Tystnadsplikten omfattar tre förhållanden enligtAML:
- Arbetsgivarens verksamhet; yrkeshemligheter, arbetsförfaranden och affärsförhållanden
- Enskilds personliga förhållanden
- Förhållanden av betydelse för Sveriges försvar
Om skyddsombudet bryter mot tystnadsplikten kan det leda till upp mot ett års fängelse eller skadestånd.
Måste man ha skyddsombud?
AML anger att på alla arbetsplatser som har fem eller fler anställda ska det finnas minst ett skyddsombud. Om det finns fler än ett skyddsombud ska en av dem utses till huvudskyddsombud. Även ”arbetsmiljöombud” förekommer som en alternativ benämning på skyddsombud. Dessa titlar innebär dock samma roll. När skyddsombud utsetts ska en skriftlig uppgift om det nyvalda ombudets namn snarast lämnas in till arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska därefter tillkännage namn på de eller den personen som ska verka som skyddsombud på arbetsplatsen.
Vad är ett huvudskyddsombud?
Ett huvudskyddsombud ansvarar för att samordna skyddsombudens verksamhet. Exempelvis kan Huvudskyddsombudet ta upp frågor med arbetsgivaren som rör mer än ett skyddsområde. Men kan även företräda skyddsombuden utåt.
Om det förekommer flera fackliga organisationer med egna huvudskyddsombud behöver facken göra upp om vilket huvudskyddsombud som har befogenhet för vilka delar i skyddsområdet. Hur lokala skyddsombud och huvudskyddsombud fördelar sina uppgifter bestäms av den fackliga organisationen som utsett dem och besluten bör dokumenteras.
Vad krävs för att vara skyddsombud?
Enligt arbetsmiljöverket så krävs det att skyddsombudet är utbildad i arbetsmiljö. Det krävs inga särskilda förkunskaper för att bli skyddsombud på sin arbetsplats. Vanligtvis genomför ett nytt skyddsombud en BAM utbildning – Bättre arbetsmiljö, ofta tillsammans med närmsta chef. Det är också vanligt att skyddsombud genomför BAM utbildningar med jämna mellanrum för att fräscha upp kunskaper och ta del av vad som är nytt inom skyddsområdet.
Hur väljs ett skyddsombud?
Enligt AML väljs skyddsombud av den lokala fackliga organisationen som arbetsgivaren är bunden till genom kollektivavtal. Vanligtvis på en 3 års period. Finns ingen fackförening är det arbetstagarna som väljer skyddsombudet. Det ligger både i arbetsgivaren och arbetstagarens intresse att detta blir gjort.
Arbetsgivaren ska även se till att skyddsombud får rätt utbildning för att kunna agera som denna förtroende roll.
AML anger att den som är skyddsombud har rätt till att få utbildning.
Vanligtvis utser fackliga organisationer regionala skyddsombud. Ett RSO har samma befogenheter och uppgifter som skyddsombud. Det regionala skyddsombudet har rätt at företräda arbetstagarna på arbetsställen där det finns lokala skyddsombud eller på arbetsplatser där det inte finns ett skyddsombud.
Vad tjänar ett skyddsombud?
I regel får skyddsombud ingen lön för ditt uppdrag som skyddsombud. Det är ett oavlönat förtroendeuppdrag.
Arbetsgivare har inte heller rätt att ge skyddsombudet sämre lön eller på något annat sätt behandla hen orättvist på grund av att någon är skyddsombud. Tiden skyddsombudet lägger ner i sin roll som skyddsombud är inte utöver den normala arbetstiden.
Vad är ett skyddsombudstopp?
Som skyddsombud har man rätt att avbryta pågående arbete om arbetet hotar någons liv eller hälsa. Detta kallas för skyddsombudstopp och regleras i AML 6 kap. 7 §.
Det spelar ingen roll om den utsatte är anställd eller inhyrd arbetskraft, man har rätt i att stoppa arbetet oavsett. Studentskyddsombud får dock inte avbyta arbeten.
När ett skyddsombudstopp genomförs kan detta göras antingen muntligen eller skriftligt. Väljer skyddsombudet att göra det muntligen är det ändå viktigt att dokumentera i skrift vad som har anmälts och varför och spara den dokumentationen.
Efter att skyddsombudstoppet genomförts ska arbetsgivaren ta ställning till vad stoppet ska leda till.
Om arbetsgivaren accepterar stoppet och håller med om faran så ska arbetsgivaren åtgärda problemet, helst i samarbete med skyddsombudet och andra på arbetsstället. Via en dialog kan ni tillsammans samverka för att hitta en lösning så att arbetet kan återupptas på ett säkert sätt.
Om arbetsgivaren inte håller med om att det finns en omedelbar och allvarlig risk för arbetstagares liv eller hälsa ska arbetsgivaren ringa till arbetsmiljöverket, och låta dem avgöra om arbetet ska vara fortsatt avbrutet eller inte. Oftast görs detta via en inspektion på arbetsplatsen samma dag eller dagen därefter. Därefter fattar arbetsmiljöverket beslut om förbud eller att inte förbjuda arbetet.
Vad är ett elevskyddsombud?
Från och med årskurs 7 i grundskolan och i gymnasiet har eleverna rätt att delta i skolans arbetsmiljöarbete genom att utse ett elevskyddsombud. Samma som skyddsombud utses elevskyddsombudet av alla elever och representerar alla eleverna.
De utvalda eleverna ska bjudas in till att delta i arbetsmiljöarbetet på liknande villkor som personalens skyddsombud oh företräda eleverna och medverka till att skapa en god arbetsmiljö på skolan.
För att läsa mer utförligt om elevmedverkan se skolverkets föreskrift SKOLFS 2004:13
I rollen som elevskyddsombud ska man göra sig känd bland dem som man representerar. Elever ska kunna gå till elevskyddsombudet med problem och föra dem vidare för att skapa en fysisk och psykosocial arbetsmiljö.
Precis som skyddsombud har elevskyddsombudet tystnadsplikt. Detta innebär att man kan få tillgång till känslig information och man behöver man godkännande för att ta det vidare från den berörde.
För att agera elevskyddsombud har man rätt till utbildning för sin mandatperiod. Det är rektorns ansvar att se till att eleverna får utbildningen när de tillträder som elevskyddsombud.